pannkaka på allt

jag känner mig död inombords.
det är därför jag inte är så aktiv.
förlåt, tjejer. jag har ingen energi alls.
jag får panik för att jag inte har någon våg. jag vet inte för fem öre vad jag väger just nu och det skrämmer mig så in i helvete. det jag får i mig har ingen näring alls heller. glömmer bort vad jag ens äter för att hjärnan inte är med. jag vill bli frisk, egentligen. men är livrädd för att bli det. för att bli tjock. men att bli frisk behöver inte betyda att jag blir tjock, eller gör det? jag vet inte. men jag vill först och främst bli frisk från hetsen, och tänket. kunna äta med måtta, så att det inte blir antingen ingenting eller allt jag hittar i köket + det jag kan köpa för en summa på kiosken för att straffa mig själv. jag är sjuk eller hur? men jag vill börja erkänna för folk jag känner. jag orka inte kämpa för att gömma allt jag gör. fast tänk om jag ångrar mig sen då? tänk om jag inte alls orkar med att folk vet mitt sjukliga beteende? jag är inte underviktig. eller enligt BMI är jag det, men det är fan inte sant. BMI suger, det ljuger. hah, rim (jag hatar rim).




love, gemma

Kommentarer
Postat av: Mary-Kate

jag tycker verkligen att du borde erkänna, för jag lovar dig att det kommer kännas så himla mycket bättre efteråt! har erkänt för båda mina föräldrar (alltså för hela släkten i princip) och även om det var det svåraste jag någonsin gjort så var det samtidigt en sån otrolig lättnad! att slippa ljuga hela tiden. att kunna prata med någon...även om de inte förstår allt, så gör de verkligen ALLT för att hjälpa. do it, för din egen skull. <3



och håller med om det där med bmi... enligt bmi är jag snart anorektisk. vilket skämt.

2011-03-22 @ 19:34:25
URL: http://anademandsme.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0