gemmassecret

har funderat hela kvällen igår och morgonen idag.
om jag ska ta chansen nu att försöka bli fris.
även om ångesten kom, så var den inte alls lika stor som vanligt.
jag vill kunna se mig i spegeln och säga att jag är vacker, tycka att jag är smal. se det som mitt ex ser.

jag är förvirrad i mig själv. det här har varit en del av mig så pass länge att det liksom är konstigt att tänka att kanske inte vara kvar. jag har ju försökt innan att bli frisk, men har alltid fallit tillbaka. för jag hittar aldrig någon balans. och jag tänker alltid "jag vill bli smal och frisk". redan där går det ju fel. jag ska inte bry mig om ifall jag är SMAL. jag ska kunna äta utan att tänka hela jävla tiden.

usch vad jobbigt det blev när jag skrev om det istället för att bara tänka det.
ligger fortfarande under 50kg-snåret iaf. jag är nöjd. planerat att kunna träna på fredag och lördag också. kan ju inte riktigt göra det när jag jobbar. på torsdag ska jag med en kompis till köpcentrumet. så det blir att gå, gå, gå.

allt är upp och ner nu. men jag gillar ju lite drama.



love, gemma